Av samma skäl kan det vara svårt att möta förändringar i omvärlden och i befolkningen, t. ex att på ett bra sätt möta gravida kvinnor med utländsk bakgrund. Svd rapporterar idag om Eva Robertsons forskning, som påvisar att invandrade afrikanska kvinnor med bakgrund i länder söder om sahara drabbas av förlossningskomplikationer i 50% högre utsträckningen än infödda svenska kvinnor.
Att kommunikation och bemötande är av central betydelse visar, enligt Robertson, det faktum att svenska kvinnor som får fler besök i mödrahälsovården, också får färre komplikationer. Givetvis handlar det också om kvaliteten i mötet, men det är förstås svårare att mäta. Men att bemötande är av yttersta vikt har vi egenltigen vetat till så länge placebo-effekten varit känd. Vad du känner, tror och upplever har betydelse för hur behandlingen faller ut!
Alltså är det en stor uppgift för vården att lära sig så mycket som möjligt om sina patienter. När kulturella skillnader är stora och när brister i kommunikation föreligger så blir utmaningen än större.
Det är dock en utmaning som vården måste ta för att förhindra strukturell diskriminering av invandrare.
Socialstyrelsen vill, enligt Svd, dock inte vidkänna problemet eftersom som man inte har registrerat fler anmälningar från utlandsfödda vid förlossningskomplikationer än hos svenskfödda. Min gissning är att det kan vara lite si och så med benägenhet att anmäla saker och ting och att problemets allvar på kallar att man inte så lättvindligt avfärdar Robertsons forskning.
Andra bloggar intressant om: hälso- och sjukvård, mödrarvård, förlossningskomplikationer, diskriminering, forskning

0